![]()
Det var ett riktigt rysarval Sverige gick igenom igår. Eller, det var det ju inte. Skrällen uteblev, Sverigedemokraterna landade långt under 20 procent (eller 25 procent som vissa mätningar sagt) och inget block kommer i dagsläget kunna bilda en majoritetsregering. Det skiljer dessutom knappt ett mandat (under 1 procent) mellan blocken och mycket är fortfarande oklart.
Så, vad händer nu egentligen? Vi är lika förvirrade som ni men vi ska försöka reda ut det åt er.
Har du bara 30 sekunder? Här är fusklappen:
Valresultatet gör att inget block kan få egen majoritet att bilda regering. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson har dessutom sagt att han kommer att rösta nej till alla regeringar de själva inte ingår i. Detta kommer göra det svårt att rösta igenom en regering och än behöver vi vänta in ungefär 200 000 röster innan resultatet är helt klart. Så vad som händer nu är faktiskt inte helt lätt att säga.
Detta har hänt
Söndag 9 september
Valresultatet kom in och det visade sig vara fruktansvärt jämt mellan blocken. När alla 6 000 valdistrikt var räknade slutade de rödgröna på 40,6 procent, Alliansen på 40,3 procent och Sverigedemokraterna på 17,6 procent.
Detta ger de rödgröna 144 mandat i riksdagen, Alliansen 143 mandat och Sverigedemokraterna 62.
Måndag 10 september
I dag kommer länsstyrelsen att räkna alla rösterna en gång till och nu kommer även de sista förhandsrösterna att tillkomma. Det lär dock inte förändra fördelningen av mandaten markant men kan putta resultaten lite åt något håll.
Stefan Löfven bedömer nu själv om han vill avgå eller sitta kvar men han har redan slagit fast att han kommer att sitta kvar till statsministeromröstningen i riksdagen.
Onsdag 12 september
Nu har även utlandsrösterna, poströsterna och de röster som lagts utanför den egna kommunen kommit in. Totalt rör det sig om ungefär 200 00 röster och enligt Valmyndigheten skiljer det knappt 30 000 röster mellan blocken, därför kan dessa röster komma att påverka valutgången långt mer än de brukar.
Under onsdagen presenteras sedan den slutgiltiga fördelningen av mandaten i riksdagen. Däremot kan det dröja upp till två veckor innan resultatet är helt klart.
24 september
Riksdagen öppnas och partierna tar plats enligt den nya mandatfördelningen.
När ledamöterna samlats i riksdagen kommer den nya talmannen samt de nya vice talmännen att utses. Den nya talmannen har sedan till uppgift att föreslå en ny statsminister, detta gör denne genom att samtala med partiledarna och försöka få fram ett förslag.
Innan 8 oktober
Inom två veckor från riksdagens öppnande (innan den 8 oktober) måste statsministeromröstningen att hållas och om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej till att behålla statsministern kommer Löfven då att få avgå. Det kommer troligtvis att ske eftersom Sverigedemokraterna tillsammans med Alliansen har mer än hälften av riksdagens mandat och båda sagt att de kommer att rösta nej till Löfven som statsminister. Men det betyder inte att Löfven senare inte kan bli vald till statsminister igen.
Skulle detta ske är det första gången i Sveriges historia som en sådan omröstning hålls i riksdagen.
Oktober
Det är nu upp till den nya talmannen att föreslå statsminister samt regeringspartier men om mer än hälften av ledamöterna röstar nej går förslaget inte igenom och ingen regering tillträder.
Talmannen har fyra försök på sig. Om alla förslag röstas ned hålls ett extra val inom tre månader.
Så här ser mandatfördelningen ut just nu:
Vänsterpartiet: 28
Socialdemokraterna: 101
Miljöpartiet: 15
Centerpartiet: 31
Liberalerna: 19
Moderaterna: 70
Kristdemokraterna: 23
Sverigedemokraterna: 62
= totalt 349 mandat.
För att få majoritet krävs 175 mandat.
Möjliga regeringsscenarion
Om partierna vill undvika ett extra val lär det här valresultatet kräva ett uppbrott av den befintliga blockpolitiken. Detta var även något som Stefan Löfven adresserade under sitt tal på valnatten:
– Oavsett valutgång så borde den här kvällen bli blockpolitikens begravning.
![Regeringsbildningen blir svår efter valet 2018. Här är några förslag.]()
En rödgrön regering (S, MP, V)
De rödgröna får tillsammans 144 mandat i riksdagen, vilket inte räcker för majoritet och SD och Alliansen lär rösta ned en sådan regering.
![Regeringsbildningen blir svår efter valet 2018. Här är några förslag.]()
En Alliansregering (M, C, L, KD)
Alliansen har 143 mandat, vilket inte räcker till majoritet. De kan dock fortfarande öka med de sista rösterna men även så skulle det krävas stöd från SD för att kunna få igenom en sådan regering. Centerpartiet och Liberalerna har varit hårda på att inte ge SD inflytande så i så fall blir en sådan regering svår att bilda.
![Regeringsbildningen blir svår efter valet 2018. Här är några förslag.]()
En socialdemokratisk regering
Har bara 101 mandat men skulle kunna öppna för att samarbeta med V och MP i vissa frågor och C och L i andra. I dagsläget tycks detta inte troligt men det återstår att se hur många regeringar som faller och om man i så fall efter ett tag börjar tänka om. Samma sak skulle kunna gälla en regering med S och MP, båda de partierna har tydligt öppnat för samarbete med just C och L men återstår att se vad som blir av det.
![Regeringsbildningen blir svår efter valet 2018. Här är några förslag.]()
En liberal vänsterregering (S, MP, V, C, L)
Skulle få klar majoritet på 194 mandat men skulle också bli väldigt svår att få ihop. Vänsterpartiet skulle troligtvis inte vilja styra tillsammans med Centern och Liberalerna, och vice versa, men möjligtvis kan en regering med Vänsterpartiet enbart som stödparti kunna gå bättre. Dock kräver även detta att Alliansen bryts upp och vi har inte sett det än.
![Regeringsbildningen blir svår efter valet 2018. Här är några förslag.]()
En konservativ högerregering (M, KD, SD)
Får inte egen majoritet, enbart 155 mandat, och känns nog helt uteslutet just därför. Däremot kanske en regering med Moderaterna och KD skulle kunna få stöd av SD i vissa frågor och av C och L i andra, kan gå igenom men inte jättetroligt eftersom de då skulle behöva bryta Alliansen men ändå ha stöd av gamla Allianspartier.
Källa: Riksdagen