Det har varit en intensiv och känsloladdad tid för Kenza Zouiten. I januari i år berättade influencern att hon och maken Aleks väntade barn, det efter flera års ofrivillig barnlöshet. I samband med att graviditeten avslöjades berättade Kenza nämligen att hon trots sin unga ålder närmade sig klimakteriet vilket gjorde det väldigt svårt för henne att bli gravid. Slutligen gick det lyckligtvis vägen, och den 14 juni klockan 05.06 blev paret för första gången föräldrar till en liten son.
”Det är så svårt att förstå att han äntligen är här, att jag blev mamma till slut”, skrev Kenza i ett inlägg på Instagram.
Nu, drygt en och en halv månad efter sonens ankomst, har Kenza spelat in en vlogg där hon svarar på frågor om hur hon ser tillbaka på första tiden som mamma. Bland annat berättar hon om hur synen på sina egna föräldrar har förändrats sedan Nikola kom till världen. Och svaret är ärligt:
”Det slog mig häromdagen att Nikola aldrig någonsin kommer förstå hur mycket jag älskar honom. Han kommer aldrig förstå det förrän han själv blir pappa. Kärleken du känner för ditt barn är väldigt speciell. Och det är inte förrän nu som jag förstår hur mycket mina föräldrar älskar, och älskade, mig. Nu när jag ser på Nikola vet jag att jag skulle göra allt för honom. Och därför gör det mig lite ledsen att min pappa var som han var mot mig hela sitt liv. För jag kan inte riktigt förstå hur man kan välja någonting annat före sina barn”, säger hon i vloggen.
Återförenades med sin pappa kort innan hans död
Kenza har under åren som influencer varit öppen med sin komplicerade relation till sin pappa. I sociala medier har hon flera gånger berättat om hur han missbrukat hennes förtroende och hur alkoholen trasade sönder deras relation. Till slut gick det till och med så långt att hon helt och hållet bröt kontakten med honom.
Efter flera år isär valde de slutligen att återförenas, men en kort tid därefter avled pappan efter en längre tids sjukdom. I samband med dödsbeskedet skrev Kenza om sorgen på sin blogg:
”I lördags så somnade min pappa in. Vi trodde att vi hade lite mer tid kvar, men han fick en infektion och var redo att lämna. Det hela gick väldigt fort och pappa led inte. Men sorgen är ofattbar. Jag hade vant mig vid att ha honom i mitt liv igen. Prata med honom. Krama honom. Skratta med honom. Och nu är han borta igen. Jag går sönder.”
Foto: Eero Hannukainen/TT