Är du en person som har din bästa stund på dagen riktigt tidigt på morgonen? En som anser att ”sova bort hela dagen” betyder att man vaknar efter klockan åtta?
Eller är du den där personen som fler än en gång har krupit ner i sängen samtidigt som morgontidningen har landat i brevlådan?
Om du är en morgonpigg eller kvällspigg person kan du delvis påverka, men mycket sitter faktiskt i generna och är svårt att göra något åt.
Generna och vår naturliga dygnsrytm
Man vet att faktorer som årstid, hur långt norrut du bor och om du bor i en stad eller på landet påverkar. Man vet också att män i större utsträckning än kvinnor är nattugglor och att kvinnor i samma utsträckning är piggare på morgonen. Vi blir också mer morgonpigga ju äldre vi blir. Men det kan vara så att så mycket som hälften av faktorerna är genetiska.
Exakt hur mycket som påverkas av generna är inte klart, men en ny studie har hittat inte mindre än 351 genetiska variationer som kan påverka vår naturliga dygnsrytm. Tidigare kände man bara till 24.
Kroppsklockan går för långsamt
Dygnsrytmen påverkar inte bara när kroppen tycker att du ska sova, utan den spelar också in när den gäller hur dags kroppen ska vara som mest aktiv, när du ska bli hungrig och när viktiga hormoner ska utsöndras.
Vår kroppsklocka är inte helt synkad med resten av världen och har faktiskt ett naturligt dygn som är lite längre än 24 timmar. Det löser den genom att korrigera sig varje dygn med hjälp av intryck som ljus och temperatur. Vissa av generna som man undersökte sitter i näthinnan och påverkar hur känsliga ögonen är för ljus. Det man såg var att nattugglornas näthinnor inte registrerar ljus lika bra som de morgonpiggas och det gör att kroppsklockan inte korrigerar sig lika bra.
Dessutom går de kvällspiggas kroppsklocka lite långsammare än de morgonpiggas och behöver alltså ställas om mer för att gå i takt med dygnet.
Nattugglor lider av socialt jetlag
Men vad betyder det här då? Jo, det betyder att nattugglorna i större utsträckning än morgonpigga lider av socialt jetlag. Att lida av socialt jetlag innebär att man måste tvinga in sin naturliga dygnsrytm i den dygnsrytm som samhället har, och som gärna kompenserar det genom att vända på dygnet på helgen.
Socialt jetlag, att slåss mot sin egen inre klocka, har tidigare kunnat kopplas till ökad risk för flera olika sjukdomar som diabetes typ 2, fetma och olika mentala tillstånd som schizofreni och depression. Den nya forskningen kunde inte bekräfta den risken, utan snarare väcktes frågan om livsstilsfaktorer som är dåliga för vår hälsa också kan påverka kroppsklockan.
Foto: TT
Källa: Nature, The Conversation