Hur jämställd är vår historia? För den som bläddrar i skolans historiebok, besöker ett random museum eller kollar in statyerna över betydelsefulla personer i första bästa park är det rätt tydligt. Kvinnor är dåligt representerade när vi blickar bakåt.
Vet vi kvinnor för lite om vår egen historia? Baaam pratade med Eva Bonde, grundare av Systerskapet och chefredaktör för tidskriften Historiskan.
– I den traditionella historieskrivningen har kvinnorna fortfarande en undanskymd plats. Självklart finns det enskilda dokumentärer, filmer eller böcker som lyfter fram kvinnor eller belyser historiska händelser ur ett kvinnligt perspektiv, men majoriteten av de historieskildringar vi konsumerar eller möter på museer är påtagligt mansdominerade, säger Eva Bonde.
Sveriges första kvinnohistoriska tidning
Historiskan är Sveriges första kvinnohistoriska tidning och Eva Bonde är en av initiativtagarna. Hon har en bakgrund som redaktör på traditionella historietidningar, där hon ofta reagerade på bristen på kvinnor och kvinnligt perspektiv.
Tillsammans med en kollega ville hon ta fram en genusmedveten historietidning med fokus på historiens många kvinnor.
– Vi fick lov att göra ett specialnummer under en annan tidning, men det blev ganska snart tydligt att Historiskan skulle ha bättre möjlighet att utvecklas utanför det förlagets ramar. Så för tre år sedan sade jag upp mig för att driva Historiskan framåt på egen hand.
Eva berättar att större delen av Historiskans läsare är kvinnor och att mottagandet av tidningen har varit överväldigande positivt, det märks att många längtat efter en tidning med ett annat historiskt perspektiv.
Vet vi kvinnor för lite om vår egen historia?
– Definitivt. Sedan 1800-talet har kvinnor marginaliserats och mer eller mindre medvetet raderats ur historien. Det finns massor av kvinnliga makthavare, uppfinnare, politiker, forskare, konstnärer, aktivister, konspiratörer, brottslingar osv som de flesta inte känner till för att de inte står med i läroböckerna, säger Eva Bonde.
Hon poängterar också att kvinnors historia inte enbart är för kvinnor. Att alla vinner på att få en komplett bild av vår historia.
Har intresset för kvinnohistoria ökat?
– Det har forskats i kvinnors historia de senaste 50-60 åren, så det är inte direkt ett nytt ämne. Men i och med att jämställdhet blivit en så viktig politisk fråga har bristen på kvinnor i historieskrivningen blivit ett hett debattämne. Det har lett till granskning av läroböcker och museiutställningar och gjort allmänheten mer medveten om den felaktiga bilden av kvinnors förflutna. Förhoppningsvis har det också skapat ett större intresse för kvinnors historia.
Är det något särskilt kvinnoöde som fångat dig?
– Just nu är jag insnöad på Elma Danielsson som spelade en viktig roll inom arbetarrörelsen, men som alltid hamnat i skuggan av sin make Axel Danielsson. Hon var ett klassiskt exempel på en driftig, anmärkningsvärd kvinna – en av Malmös första förkämpar för kvinnors rättigheter – vars liv och livsgärning osynliggjorts i historieskrivningen.
Mer mångfald i vår historia
Att verka för en rättvis historiebild är inte bara viktigt ur genusperspektiv. Även mångfald är en viktig faktor, där Eva Bonde ser stora krav och utmaningar för publicister. Det finns got om material om vita, välutbildade västerländska kvinnor, desto svårare är det att hitta information om händelser och personer utanför den sfären.
– Det kräver mycket tid och envishet att leta fram dessa berättelser och ibland känner jag inte riktigt att jag lyckats. Men jag fortsätter försöka, avslutar hon.
Foto: Anna Moberg
Illustration: Unni Zetterling
Få koll på din kvinnohistoria: Läs mer om #firstlady här
